Sitter i en lägenhet någonstans i Stockholm, tunnelbanan låter som hjärtslag när den kör utanför.
Folk går fram och tillbaka, alla är likadana men ändå så olika. Var och en på sitt sätt.
Som nästan alltid annars funderar jag över framtiden. Men för nu tänker jag släppa dem tankarna, släppa min trygghet och ge mig ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar