Kär

Jag bara sitter här, helt i drömmarnas värld och är så förälskad i något som får mig att vilja gråta.
Har just funnit mitt livs kärlek.
Gång på gång faller jag. Låt på låt.

När jag igår skrev om alla de där känslorna viss sorts musik kan ge.. lycka, gläjde, vemod och förlust.
Han får fram allt det så bra, och den där känslan av att vara kär.

Han musik är "precis sådär lagom deppig och tråkigt uppmuntrande." 
(som jag också beskriver Bo Kaspers orkester, Kent, Miss Li och Melissa Horns musik..)




"Which way is right, which way is wrong,
How do I say that i need to move on?
You know we're heading separate ways.

And it feels like I am just too close to love you,
there's nothing I can really say.
I can't lie no more, I can't hide no more,
got to be true to myself. 
And it feels like I am just too close to love you, 
so I'll be on my way.."

Jag säger bara Alex Clare..